Enligt studier har det visat sig att äldre som har husdjur har bättre fysisk hälsa med lägre blodtryck och mindre diabetes. För personer med demenssjukdomar betyder ett husdjur bättre livskvalitet och för ensamma personer fungerar husdjuret som en kommunikationspart i vårdsammanhang. Utomlands är det vanligare med djurterapi och i USA och Holland till exempel finns det hundvårdsteam som åker runt på olika sjukhusavdelningar. Även i Sverige pågår en del projekt med djur i vården. De hundar som används i vården ska vara speciellt utvalda och tränade för sitt jobb. De ska ses som medarbetare.

Ett komplement inom vården

Hunden har visat sig vara ett ovärderligt komplement inom vården. Därför har man inom flera kommuner beslutat om en satsning på fler sällskapdjur i äldrevården. Förutom att hunden tröstar och lugnar lockar den även till aktivitet. Några exempel är att arm- och handstyrkan stärks för de äldre när de klappar hunden, kastar en boll till den eller borstar den. Koordinationsförmågan tränas när man till exempel kastar en boll mot ett bestämt mål. Benstyrkan stärks vid promenader. Det sociala samspelet tränas och det blir lättare att få kontakt med andra när hunden fungerar som en gemensam nämnare. Förmågan att uttrycka sig och förstå stärks.

Utbildning i team med hunden

För att en hund ska komma ifråga för att ingå i ett vårdteam krävs att den går igenom en utbildning tillsammans med dig i ett team. Vid ett års ålder får hunden gå igenom ett lämplighetstest. Därefter går du och hunden igenom en besökshundutbildning. Sedan följer en utbildning till vårdhund eller terapihund. Utbildningen är densamma för båda men vårdhunden praktiserar sedan med demenssjuka, inom äldrevård eller med personer med hjärnskada. Terapihunden praktiserar inom vård, omsorg eller skola. För att gå utbildningarna ska du förutom att ha genomgått besökshundutbildning även ha gått två-årig gymnasieskola. För vårdhund krävs att du också har två års yrkeserfarenhet inom vård och omsorg.